Gruvor och kvällsfiske...
På eftermiddagen åkte jag och Noa till Kärrgruvan, ett gammalt gruvområde i närheten av koppartorp. Det var ett intressant besök tyckte jag, man kunde nästan känna av historien bara genom att gå där. Noa tyckte det var intressantare att kasta kottar.
Vid 17 tiden fick jag avlösning och jag kunde fara ner till Svartåhällen för lite kvällsfiske, Max hade redan anlänt en stund tidigare. Det var en fin kväll men jag kunde tyvärr inte stanna så länge, var tvungen att fixa en massa hemma. Max harvade vidare ett par timmar efter mig. Varken jag eller han fick någon fisk.
Några bilder tog Max i alla fall....




Bråvikenfiske och amatörmuppar....
Idag på förmiddagen var jag med familjen till Nävsjön för att bara fika lite och njuta i det bra vädret. Det är verkligen tur att det finns sjöar som Nävsjön så att alla amatörmuppar som vill fiska tar sig dit istället för sjöar och åar med ett vilt bestånd av fisk. Skulle samma människor vara på andra ställen än Nävsjön och liknande sjöar skulle det inte finnas mycket fisk eller natur kvar.
Letade lite skräp idag:
27 meter fiskelina
17 krokar
5 flugor
4 beteslås
2 spötoppar
3 gamla burkar med powerbaits
23 blysänken.
Detta var bara fiskeprylar jag samlade ihop som låg på marken kring ett bord på en yta av 10 kvadratmeter. Jag orkar inte räkna ihop allt annat skräp som jag hittade.
Tråkigt att det ska vara så här på dessa ställen. Man känner inte mycket gemensamt med dessa amatörmuppar när det gäller fiske. Jag tycker detta är väldigt pinsamt i egenskap av sportfiskare. Hoppas att de ansvariga för Nävsjön rensar upp bland patrasket snart.
Hur som helst ska jag ändå ta en sväng till Nävjsön med flytringen snart. Guppandes ute på sjön slipper man beblanda sig med alla muppar som lever rövare vid stränderna. Möjligen kan jag slänga åt dom en banan då och då så dom håller sig lugna
Man vet aldrig vad nästa kast för med sig....
Äntligen!
Trots att man var som ett lik igår på första lediga dagen på väldigt länge bestämde jag mig för att ta mig ut på lite fiske, var ute ganska tidigt på förmiddagen. Till och börja med blåste det en hel del och solen lyste på en klarblå himmel. Kanske inte de ulitmata förhållandena för havsöring, men väldigt skönt väder. Efter en stund mojnade det och blev helt vindstilla, det blev otroligt varmt och skönt men desto sämre fiske. Vilade mig på klipphällarna med ett par koppar kaffe tills det det började blåsa igen.
Tyvärr var det ingen fiske som ville nappa denna dag, kanske var jag inte speciellt fokuserad. Kändes helt enkelt bara skönt att vara ute vid vattnet och njuta!
Nu kommer jag att vara ledig tills den 14 april och det kommer att i alla fall att bli fiske imorgon på skärstorsdagen och på annandag påsk.
Vi ses snart igen.....
Våren är här!!
Helt plötsligt, precis som en explosion kom solen fram, det slutade blåsa och det blev genast varmt. Detta fick mig på så gott humör att jag till och med gjorde drickbart kokkaffe idag. Halleluja! Allt kändes mycket bättre efter ett par koppar kaffe och några cigg i den värmande solen.
Det var bara att ge sig på fisket igen, nästan direkt såg jag havsöring som jagade småfisk inne i den grunda viken, när jag ser havsöring som jagar eller vakar blir jag ungefär som kor blir på första vårbetet.
Men denna gång ville inte någon havsöring hugga på min Vicke, bytte till flugspöt eftersom det för en gångs skull nästan var vindstilla. Det är alltid mer tacksamt att flugfiska när det vindstilla än när det blåser lite.
Kände ganska snabbt att detta inte var en flugfiskedag, jag skulla absolut inte göra någon succe idag med det spöt. Jag hade rätt i det, i tredje kastet fick jag en knut på tafsen som jag 10 min innan hade tillverkat. Jag blev så förbannad att jag inte ens hade ork att byta tafs igen. Ja, ni kan ju självklart räkna ut vad som hände efter en stund! Ja, självklart snärtade jag av tafsen i ett bakkast och min fluga Magnus försvann ut i det blå. Som alltid måste man vara fokuserad till 100 % på flugfisket för att det ska gå bra, denna dag var det möjligen den väckta björnen som spökade, fokuseringen är till 100 % på annat just nu!
Max hade bättre tur, jag hörde hur han svor till. Han hade tappat en fisk, tur kanske man inte ska kalla det men han fick i alla fall känna fisk! Jag vandrade tillbaka över klipporna och fortsatte att harva med min Vicke, det brukar kunna ge fisk att stå och nöta med spinnspöt. Det är precis som med triss när man fiskar havsöring, " plötsligt händer det" man kan stå i timtal och kasta på samma ställe utan att känna ett dugg, men helt pöltsligt känner man hur det hugger till och man känner dom bekanta knyckningarna i spöt.
Det är långt ifrån varje gång man är ute och fiskar havsöring som man landar en fisk, har man som jag ett par års ihärdigt fiskande efter havsöring så kan man på sin höjd säga att man får fisk 3 ggr av 10 ggr. Det gäller att ha tålamod och att stå ut med alla tråkingar från allehanda arbetskamrater, släkt och vänner om att man aldrig får fisk. Men det går att stå ut med tråkningarna eftersom man hela tiden undrar hur dom kan vara så korkade att tro att man kan få havsöring varje gång.
Även denna gång dog min kamera efter två kort! Ja, jag vet, jag ska köpa nytt batteri! Men som tur är så har Max en kamera med bra batteri! Det är därför ofta det är hans bilder som jag lägger ut här på bloggen.





Öringen är här....
Började med att jag och min gamle vapendragare Mattias for ut till Vibäck igår för reka isläget och självklart fiska. Ganska snart hade jag ett hugg, det var en havsöring av större kaliber som högg, strax efter högg det igen fast denna gång var det en mindre fisk. När dom är så på hugget var det dags att ropa ner Matte till denna hotspot. Matte hade nästan genast ett hugg, vi båda två hade vid det här laget drabbats av fiskefrossa. Det är inte allt för ofta man har tre hugg inom 10 min när man fiskar havsöring, jag växlade om till flugfiske och förflyttade mig över till andra sidan viken. På första kastet såg jag silvret komma och ta flugan, ni kan tro att pulsen for upp till max! Tyvärr hade jag bara på denna öring i några sekunder. Men det varändå riktigt skönt att få känna fisk.
Denna dag bjöd inte på fler kontakter med fisk. Det var dock en otroligt härlig dag.
Idag for vii ut tidigt och mötte upp Max vid Vibäck, han kunde inte motstå en förfrågan om att följa med ut att fiska havsöring en sån här dag. Vädret var detsamma som dagen innan. Dvs helt perfekt fiskeväder.
Dagen började med ett segt fiske, det hände ingenting. Vi förflyttade oss mycket hela tiden för att försöka leta upp havsöringarna. Vi var även ut en sväng till " Lagunen" på Skeppsholmen, men där var det bara dött och platsen dödade även Mattes vicke han fiskade med, efter ett kast kom bara halva upp.
Vid lunch tid gjorde vi upp en liten eld och grillade korv och kokade lite kaffe, för en gångs skull blev kaffet gott!! Kan bero på att det var Matte som gjorde hällde i kaffet.
Efter friluftslunchen kom vi igång med fisket igen. Jag gick ner till det ställe som har levererat fisk förr. På det tredje kastet small det till. Det finns ingen bättre känsla än att få känna hugget av en havsöring och sen se det glimma silver där ute i det klara vattnet.
Fick ganska snabbt upp öringen, den var 52 cm lång. Denna fick jobb som middag nån dag framöver!
Efter att jag hade landat öringen så hade både Matte och Max hugg, men det var karasteristiska havsöringshugg, kan likans vid att dom bara nafsar på dragen.
Dagen resulterade i en landad havsöring i Bråviken! Det behövdes verkligen för motivationen! Känns som om vårfisket efter havsöring äntligen har kommit igång!!









Det börjar ljusna....ett hugg idag....
Ikväll har jag även bundit mina första flugor på ca 1,5 - 2 år. Fan, jag hade nästan glömt bort hur man gjorde, men ganska snart kom jag in i matchen igen! Blev ett tiotalflugor ikväll! Så otroligt roligt att vara igång igen!
Blev en del bilder idag i alla fall.....





Max`s bilder!



Den förbannade isen.... Mycket båtar i Bråviken... Det "lyckade" kaffekoket....



Ful , fulare, fulast..... Mussla on the rocks....... Fulländade Vicke.......
Tack för bilderna Max!!
Bråviken = Arktis
Vid Ålbäck kan man inte parkera hur som helst, det är dom boende som inte vill ha bilar kring sina hus och tomter där, har full förståelse för det, det är ett populärt ställe för både fiskare och andra naturälskare och det kan nog bli vädigt irriterande med folk springandes kring husen och tomterna dagarna i ända. Därför är det bara att respektera de boende och parkera en bra bit ifrån och knalla resten av biten ner till vattnet. Normalt brukar jag gå ner till vattnet jäms bäcken som rinner ner, men det är bra bit att gå då och det är bra bit kvar när du har kommit ner till vattnet för att komma till fiskeläget som jag brukar fiska vid. Kikade lite på kartan eftersom jag har misstänkt att det finns en annan väg ner till fiskeläget, och det fanns det. Genom att jag tog den nyfunna vägen idag sparade jag in ca 15 - 20 min i gångväg. Skönt för framtiden. Nere vid fiskeläget var det lite mindre drivis än på de andra ställena. Det låg bara lite spridd drivis in till stranden, dock var det för mycket is för att fiska från stranden med spinnspö eller flugspö, men hade jag haft vadare på mig hade det inte varit några problem, men självklart hade jag lämnat vadarna i bilen. Kunde ta några kast på några få ställen, fiskade av dom grundligt men det tycktes inte vara någon Havsöring i Bråviken som var sugen på min vicke idag.
Njöt en stund istället med en kaffe och en cigg.....
När jag kom hem försökte jag rengöra min kaffepanna som jag änvänder för kaffekokning på fisketurer. Eftersom kaffet smakade skit igår ( Max kan intyga, han spottade ut det så fort det nuddade munnen ) och det kan absolut inte ha berott på mig som gjorde kaffet......
Kaffepannan blev blank, hade glömt bort hur den såg ut!






Underbart väder idag
Men när vi kom ner till Svartåhällen möttes vi av ett arktis, det var drivis i nästan hela Bråviken! Men för en gångs log fru fortuna mot mig. Det var öppet vatten intill strande och alltså fiskbart. Att det skulle vara driv is borde jag ha räknat ut i förväg eftersom jag visste att det var is längre in i Bråviken och natten till idag var det kraftiga sydvästliga vindar uppemot 7-8 m/s. När det blåser så kraftigt och det finns drivis längre in förflyttar den sig ssjälvklart längre ut. Nu var det fiskbart än så länge men det stör mig ändå att jag inte tänkte på det innan. Shit happens!
Solen lyste på oss i alla fall och det var emellanåt nästan svettigt att stå utvadad i 0,5 gradigt vatten och flugfiska. Havsöringen lyste med sin frånvaro och det enda som högg förvirrad drivis och den enda fisk vi såg var en frusen tånglake som hade drivit med isen upp på land.
Sen kom fan dit och förstörde allt. Det började med kaffekokningen som utfördes med gott mod i strålande sol, men jag kokade nåt så förbannat äckligt kaffe idag, det var odrickbart. Jag vet inte vad jag gjorde för fel, kan vara att kaffet jag hade med var över ett år gammalt. Jaja, det fick bli termoskaffe istället. Fulla av gott hopp om att kunna fånga en havsöring på eftermiddagen vände vi våra blickar ut mot Bråviken igen, men den hoppfullheten rann av en som en god öl rinner när du spiller ut den, nu hade den där förbannade isen drivit in ända till stranden och det var fullständigt ofiskbart. Den där förbannade isen smög på oss så fort vi hade vänt den ryggen, drivis är nog det mest jävliga som finns!
Beslutet blev att vandra västerut från Svartåhällen och kolla om nästa vik var full av drivis, och självklart var den det. Vi bestämde oss då för att ta oss till Nävekvarn och testa skäret. Vid skäret brukar det alltid vara öppet vatten på någon sida av bron och drivis kunde inte ha drivit in till hamnen. Trodde vi, den förbannade kylan under natten hade gjort så att det hade lagt sig is i hela nävekvarns hamn, det var helt enkelt bara att ge upp och hoppas på bättre tur nästa gång.
Hur som helst var det skönt att komma ut i solen en stund och slippa det där förbannade grådasket som har varit närvarande hela januari!
Även braxen är en fisk.....
Motorvägen i Nävekvarn....
Självklart blev det ingen havsöring i Bråviken idag heller, kanske var det så att bilarna irriterade mig kopiöst mycket att jag inte kunde koncentrera mig på fisket. Självklart blev det heller inga bilder tagna idag heller eftersom batteriet dog innan jag ens hade hunnit ta en bild, därför lägger jag upp några äldre bilder från skäret och en liten bild som är tagen uppifrån Nävekvarns Klint.
Livet är en fest?



Det blåste och regande bort, men idag var det bättre....
Har inte skrivit på ett tag, det har inte heller blivit något fiske på ett tag heller. Förra helgen när det var planerat att jag skulle ut och fiska havsöring i Bråviken blåste och regnade det bort. Det var vindar på 8 m/s och spöregn och nollgradigt. Kanske börjar jag bli gammal och grå, förr hade jag gett mig ut direkt om det var sådant väder. Gissa om jag blev förbannad och besviken på mig själv när på kvällen läste en rapport om att en flugfiskare hade fått 6 st öringar den dagen!! Man kan bli sur för mindre!! Självklart skulle jag ha gett mig ut och fiskat.....
Sen var det Boda Borg konferens nästan hela veckan, det var några givande, roliga och intressanta dagar. Alltid lika kul att träffa andra Boda Borgare!
Men idag var det dags för fiske, Max var med. Vi provade i V kovik och vid Svartåhällen utan resultat, Max hade förvisso ett hugg och det gör alltid att man vill fiska vidare! Men det gör inte så mycket, det var ett strålande väder och kaffet smakar alltid bättre ute vid kusten!
Möjligt att det blir en fisketur imorgon, är riktigt sugen!
Fiska bör man annars dör man......
Ålbäck imorgon
Undrar vad det är som driver en att åka ut på havsöringsfiske på kusten dag efter dag, rent statiskiskt sett får man bara fisk var tionde gång. Ibland tror jag att man är lite smått galen, att stå i snöstorm när det är -10 och flugfiska känns inte helt normalt. Men ändå så njuter jag av det varje gång.
Lägger in ett par bilder på Svartåhällen och Ålbäck.
Man vet aldrig vad nästa kast för med sig....




Det blåser....
Tight Lines
Senaste turen....
Fisklösa blev vi, men vad gör det när man får möjligheten att vistas ute i naturen med gott sällskap. Det blev mycket intressanta och givande diskussioner och historier kring elden.
Snart hoppas jag att det drar in mildare vindar, gärna sydliga, då kanske havsöringarna skulle bli huggvilligare!
Men fram tills dess är det bara att binda nya flugor och fylla askarna.
Ett par bilder blev det i alla fall på den senaste turen.....
Hellre bakom flötet än bakom datorn.....




Blåser....
Detta är oroväckande, den enda vettiga medicinen mot detta är att bara fiska oftare och i alla sorters väder. Fiska tills händerna darrar som asplöv och tills huden börjar bli så väder biten att den är mer läderlik än hudlik, då kan man börja gnälla lite smått om vindar och kyla.
Var ute idag en sväng och kollade isläget pga att det har varit kallgrader ett par dagar, men det verkar inte ha lagt sig någon is nånstans! Försökte fota lite i grådasket på eftermiddagen, det gick inte bra!
Hoppas verkligen att det blir nån öring imorgon, vore kul att att få något större nu. Hoppas verkligen att någon av mina medföljande kamrater får någon fisk också. Det spelar ingen roll vem som får fisk när man är ett gång som är ute och fiskar, det är lika roligt att någon annan får fisk som när man själv får fisk. Måste bero på att man ser glädjen hos dom andra.
I brist på färska havsöringsbilder lägger jag ut några äldre havsöringar......från fiskevårds arbete i Tyresta! Tänk om man kunde fånga någon havsöring i dessa storlekar......
Tight Lines






Idag gick det åt.....
Började packa ihop alla ting som ska med, det blir en del grejer (redogör i ett annat inlägg om hur mycket saker som följer med ut på en dagstur). Fyllde självklart en termos med kaffe, den drycken är en av de viktigaste komponenterna på en dagstur, en annan viktig del är nikotin i form av cigaretter. Låter kanske löjligt, men jag har lyckats förknippa fiske så starkt med dessa giftpinnar så att om jag skulle glömma dom eller tappa dom skulle det kunna förstöra en hel tur. For iväg ner mot Sjöskogen och precis innan man ska parkera är det en brant nedförsbacke med en skarp kurva i. Ja, det var självklart rejäl isbildning i backen och därför rullade jag fram försiktigt. Men det höll på att gå riktigt illa ändå, när jag skulle svänga var jag tvungen att bromsa lite lätt, då gled bara bilen och jag fick inte stopp på den förrän ena hjulet var i diket. Lyckades efter många om och men till slut backa och trixa mig loss därifrån. Jag tackade gudarna för att det skulle bli mildgrader idag och därför borde isen ha lättat lite tills jag skulle åka hem. Annars skulle jag ha blivit tvungen att sanda hela backen för hand. Det fanns faktist en sandlåda bredvid backen för det ändamålet.
Efter en förhållandevis lyckad parkering påbörjade jag den 5 min långa promenaden ner till vattnet, letade fram tändaren i fickan och skulle precis ta fram en cigarett och till min fasa upptäckte jag att hade blivit kvar hemma. Paniken spred sig i kroppen och röksuget blev enormt större än vad det normalt skulle ha varit. Men jag tänkte att jag har ju snus med mig, då borde det funka. Alternativet var ju att gå och sanda backen och åka hem och hämta ciggen. Snus fick räcka tänkte jag!
Nere vid vattnet startade jag med en kopp kaffe, upptäckte direkt att röksuget blev starkare bara jag kände doften av kaffet. Hällde ut kaffet och började fiska. Men nu var verkligen demonen ute efter mig, jag kunde inte koncentrera mig på fisket, det gick bara inte, det enda jag hade i hvuvudet var cigg!! Arg som ett bi avbröt jag fisket och började gå tillbaka till bilen och jag visste precis vad som väntade mig där. Mötte en en äldre herre med ett par hundar på vägen tillbaka, om någon av hundarna hade skällt på mig hade jag nog vridit nacken av den.
Projekt Sandning gick bra, det tog bara en halvtimme! Tog mig upp för backen utan problem och for hem efter giftet. Efter upphämtandet av cigg var det bara att fara tillbaks till fisket, valde att åka ner till Skäret nu istället. Där kunde jag kanske hitta lite lä att fiska i. Väl på plats och efter en kopp kaffe och en cigg återupptog jag fisket. Men då kändes allt bara fel, jag fick inte in några bra kast, jag frös pga att jag hade blivit väldigt svettig när jag sandade backen. Till råga på allt kom det fiskare efter fiskare efter fiskare, halva södermanland måste ha bestämt sig för att fiska där idag. De flesta var dock flugfiskare och det är ju på något sätt ens själsfränder, men vill jag träffa folk går jag en sväng på stan. Möte med andra flugfiskare är alltid trevligt, men det får inte bli för mycket av det. Jag gav upp nu, det gick bara inte idag.
Ibland har man sådana här dagar, när allt går åt helvete, det får man leva med. Jag hoppas på en bättre dag nästa gång.
Tight Lines!!
Fiske imorgon och lite mer blev det....
Just nu blåser det lite väl mycket, hoppas det avtar lite grann till morgondagen. Idag har det varit sydliga vindar och de ska fortsätta imorgon, det är dock sydvästliga vindar och det är inte optimalt för havsöringsfiske, men det är i alla fall bättre än nordvästliga. Jag hoppas det kan bli någon större havsöring imorgon, det har blivit mycket små havsöringar de senaste gångerna jag har fått fisk! Men som vanligt kommer väl det att bli nada öring imorgon, havsöringsfisket är så, man får fisk då och då, kanske 1 av 10 gånger man är ute.
Men det är ju inte själva fångsten av fisk som är viktigt, det är att få komma ut och röra på sig lite i vår natur. Fler människor borde ge sig ut i naturen och andas frisk luft. Men då menar jag inte att man ska gå och köpa en svindyr Haglöfs jacka och gå på stan i den som många gör idag och tror att man kan kalla sig friluftsmänniska. Att inhandla dyra friluftskläder har ingenting att göra med friluftsliv, lika lite som att dyr fiskeutrustning gör dig till en bättre fiskare. En god vän till mig som jag har fiskat mycket ihop med de senaste åren berättade om en rolig händelse för mig som utspelade sig för ett par år sen.
Han och några kamrater hade begett sig till Älvkarleby för att fiska havsöring. Under kaffepaus dök det upp en kille i en svindyr BMW och hoppade ur bilen på ett väldigt kaxigt sätt. Han började dra på sig ett par nya Loopvadare (dyraste modellen) en ny Loop jacka (dyraste modellen), det sken om kläderna, dom hade förmodligen aldrig använts. Allting hade på sig och bar med sig var i princip nytt. Min vän och hans kamrater gav varandra en varnande blick och alla tre tänkte nog att det här inte skulle gå vägen. Det gick inte vägen, efter kvart hade han trasslat in sig i fluglinan och tillslut snubblat i och flutit med strömmen och min vän och hans kamrater hade räddat honom från att drunkna i strömmen, räddat hans dyra utrustning. Efter en stund när mannen hade börjat kvickna till och han låg där på älvkanten likt en strandad frustande val var det någon som frågade honom om han hade fiskat mycket tidigare. Han svarade att han aldrig någonsin hade fiskat tidigare. Han hade hört att flera av hans arbetskamrater och chefer fiskade, alltså var han också tvungen att fiska.
Denna historia både roar mig och skrämmer mig. Kanske skrämmer den mig mest. För om det är så att fisket har blivit en trend, vad ska hända då. Att vara fiskare sitter långt in och är något man har burit med sig sen födelsen. Alltså du kan bli intresserad och biten av det när som helst i livet om du har det inom dig. Men alla människor har inte det inom sig och när dom fiskar förstår dom inte varför dom fiskar och förstår då inte heller fisken. Alla människor kan få fisk men alla människor kan inte behandla en fisk med respekt. Dessa människor som inte har det inom sig blir fler och fler vid våra vatten och det är inte bra för fiskens framtid. Jag menar inte att folk inte ska få fiska, det är självklart att man ska fiska om gillar det. Men man ska inte fiska för att det trendigt. Det är ungefär som att jag skulle byta motor på en bil, det är självklart att det skulle gå fanders. Rent ut sagt livsfarligt! Det beror på att jag inte har bilmekandet inom mig som många andra har. Jag vet det och det känns fel att hålla på med det, jag kan möjligen pumpa och byta däck, fylla på olja och köra in bilen i en automatisk biltvätt. Men där går gränsen för mig. Jag vet vad jag har inom mig, flugfiske, och jag lever för det och jag kanske kommer dö för det....
Oj oj....var inte meningen att skriva så här mycket, det bara blev så!
Naturen är inte frossares marknad utan det är en njutares tempel......
Årets första....
Vi startade med det sedvanliga kaffet och ett antal cigg i den nu värmande solen, det hade ännu inte börjat blåsa mycket som smhi hade utlovat. Efter en halvtimmes fiske hade Max de första känningarna av HÖ. Men ingen ville hugga. Efter ännu en kopp kaffe bytte jag ställe till en lävik, efter första kastet såg jeg en öring som var uppe vid ytan och in nästa kast satt den!! Årets första!!
Årets första fisk är alltid speciell, du minns den resten av året. Denna premiäröring var dock inte så stor, men den var blank i alla fall!
Max blev överväldigad över att se en havsöring IRL och slängde sig efter spöt och började fiska i samma lävik som mig, det dröjde inte länge innan det högg på hans Vicke!
Denna blanka havsöring som Max drog upp ur havet idag var hans livs första! Jag vet att fler än jag kan förstå hans sinnestillstånd de närmsta veckorna. Det är nog en av de häftigaste upplevelser som finns att få sin första havsöring! Till råga på allt så var det en blank!
Det var i alla fall en helt underbar och man kan känna sig nöjd med årets första fisk!
Nu har man fått mersmak och måste snart ut igen och ta en av de större.....det personliga rekordet måste slås under 09!!
Det kommer mera fiske snart....
.



