Våren är här!!
Dagen började illa, kalla nordliga vindar pinade oss på klippporna vid Skeppsholmen. Mina händer blev stelfrusna och det mesta kändes surt. Efter en stund bestämde vi oss för att göra upp en eld och få i oss lite värmande kaffe och korv.
Helt plötsligt, precis som en explosion kom solen fram, det slutade blåsa och det blev genast varmt. Detta fick mig på så gott humör att jag till och med gjorde drickbart kokkaffe idag. Halleluja! Allt kändes mycket bättre efter ett par koppar kaffe och några cigg i den värmande solen.
Det var bara att ge sig på fisket igen, nästan direkt såg jag havsöring som jagade småfisk inne i den grunda viken, när jag ser havsöring som jagar eller vakar blir jag ungefär som kor blir på första vårbetet.
Men denna gång ville inte någon havsöring hugga på min Vicke, bytte till flugspöt eftersom det för en gångs skull nästan var vindstilla. Det är alltid mer tacksamt att flugfiska när det vindstilla än när det blåser lite.
Kände ganska snabbt att detta inte var en flugfiskedag, jag skulla absolut inte göra någon succe idag med det spöt. Jag hade rätt i det, i tredje kastet fick jag en knut på tafsen som jag 10 min innan hade tillverkat. Jag blev så förbannad att jag inte ens hade ork att byta tafs igen. Ja, ni kan ju självklart räkna ut vad som hände efter en stund! Ja, självklart snärtade jag av tafsen i ett bakkast och min fluga Magnus försvann ut i det blå. Som alltid måste man vara fokuserad till 100 % på flugfisket för att det ska gå bra, denna dag var det möjligen den väckta björnen som spökade, fokuseringen är till 100 % på annat just nu!
Max hade bättre tur, jag hörde hur han svor till. Han hade tappat en fisk, tur kanske man inte ska kalla det men han fick i alla fall känna fisk! Jag vandrade tillbaka över klipporna och fortsatte att harva med min Vicke, det brukar kunna ge fisk att stå och nöta med spinnspöt. Det är precis som med triss när man fiskar havsöring, " plötsligt händer det" man kan stå i timtal och kasta på samma ställe utan att känna ett dugg, men helt pöltsligt känner man hur det hugger till och man känner dom bekanta knyckningarna i spöt.
Det är långt ifrån varje gång man är ute och fiskar havsöring som man landar en fisk, har man som jag ett par års ihärdigt fiskande efter havsöring så kan man på sin höjd säga att man får fisk 3 ggr av 10 ggr. Det gäller att ha tålamod och att stå ut med alla tråkingar från allehanda arbetskamrater, släkt och vänner om att man aldrig får fisk. Men det går att stå ut med tråkningarna eftersom man hela tiden undrar hur dom kan vara så korkade att tro att man kan få havsöring varje gång.
Även denna gång dog min kamera efter två kort! Ja, jag vet, jag ska köpa nytt batteri! Men som tur är så har Max en kamera med bra batteri! Det är därför ofta det är hans bilder som jag lägger ut här på bloggen.

Helt plötsligt, precis som en explosion kom solen fram, det slutade blåsa och det blev genast varmt. Detta fick mig på så gott humör att jag till och med gjorde drickbart kokkaffe idag. Halleluja! Allt kändes mycket bättre efter ett par koppar kaffe och några cigg i den värmande solen.
Det var bara att ge sig på fisket igen, nästan direkt såg jag havsöring som jagade småfisk inne i den grunda viken, när jag ser havsöring som jagar eller vakar blir jag ungefär som kor blir på första vårbetet.
Men denna gång ville inte någon havsöring hugga på min Vicke, bytte till flugspöt eftersom det för en gångs skull nästan var vindstilla. Det är alltid mer tacksamt att flugfiska när det vindstilla än när det blåser lite.
Kände ganska snabbt att detta inte var en flugfiskedag, jag skulla absolut inte göra någon succe idag med det spöt. Jag hade rätt i det, i tredje kastet fick jag en knut på tafsen som jag 10 min innan hade tillverkat. Jag blev så förbannad att jag inte ens hade ork att byta tafs igen. Ja, ni kan ju självklart räkna ut vad som hände efter en stund! Ja, självklart snärtade jag av tafsen i ett bakkast och min fluga Magnus försvann ut i det blå. Som alltid måste man vara fokuserad till 100 % på flugfisket för att det ska gå bra, denna dag var det möjligen den väckta björnen som spökade, fokuseringen är till 100 % på annat just nu!
Max hade bättre tur, jag hörde hur han svor till. Han hade tappat en fisk, tur kanske man inte ska kalla det men han fick i alla fall känna fisk! Jag vandrade tillbaka över klipporna och fortsatte att harva med min Vicke, det brukar kunna ge fisk att stå och nöta med spinnspöt. Det är precis som med triss när man fiskar havsöring, " plötsligt händer det" man kan stå i timtal och kasta på samma ställe utan att känna ett dugg, men helt pöltsligt känner man hur det hugger till och man känner dom bekanta knyckningarna i spöt.
Det är långt ifrån varje gång man är ute och fiskar havsöring som man landar en fisk, har man som jag ett par års ihärdigt fiskande efter havsöring så kan man på sin höjd säga att man får fisk 3 ggr av 10 ggr. Det gäller att ha tålamod och att stå ut med alla tråkingar från allehanda arbetskamrater, släkt och vänner om att man aldrig får fisk. Men det går att stå ut med tråkningarna eftersom man hela tiden undrar hur dom kan vara så korkade att tro att man kan få havsöring varje gång.
Även denna gång dog min kamera efter två kort! Ja, jag vet, jag ska köpa nytt batteri! Men som tur är så har Max en kamera med bra batteri! Det är därför ofta det är hans bilder som jag lägger ut här på bloggen.





Hjärtat i halsgropen....
Alla dessa torskar på sistone har fått mig att minnas ett avsnitt av Dokument inifrån på SVT som sändes 2001. Avsnittet hette " Den sista torsken" . Första gången jag såg avsnittet var i en skolsal i Övertorneå tillsammans med 10 andra sportfiskesjälar plus vår lärare och legenden Gunnar Westrin. Avsnittet tog hårt på oss allihopa, kanske mer eftersom vi var 10 st likasinnade själar.
Det som fortfarande ekar i mitt huvud är hur den galne token Tore Ahlström säger:
" Jord och himmel enligt Bibeln ska nötas ut ”som en klädnad”. För en troende människa är utfiskningen därför ingen överraskning ”Det ska ta slut alltihop, det ska nötas ut.”
Detta är helt sjukt, denna man äger de tre största trålarna i Sverige. Han har som sagt ett mål att utrota fisken i våra hav, det är inte konstigt att det är dåligt med fisk nu för tiden! En av hans trålar var inne i Bråviken i början av 90 talet. Många har sagt att fisket blev nämnvärt sämre efter det. Kan mycket väl förstå det!
Kanske ska man vara glad att folk har börjat få torsk igen, hoppas verkligen inte att det blir som på New Foundland som jag tidigare har skrivit.
Om nån vet var man kan hitta avsnittet, så säg till. Jag skulle vilja se det igen. Har letat på svt.se men hittar inget där.
Länge leve torsken
Det som fortfarande ekar i mitt huvud är hur den galne token Tore Ahlström säger:
" Jord och himmel enligt Bibeln ska nötas ut ”som en klädnad”. För en troende människa är utfiskningen därför ingen överraskning ”Det ska ta slut alltihop, det ska nötas ut.”
Detta är helt sjukt, denna man äger de tre största trålarna i Sverige. Han har som sagt ett mål att utrota fisken i våra hav, det är inte konstigt att det är dåligt med fisk nu för tiden! En av hans trålar var inne i Bråviken i början av 90 talet. Många har sagt att fisket blev nämnvärt sämre efter det. Kan mycket väl förstå det!
Kanske ska man vara glad att folk har börjat få torsk igen, hoppas verkligen inte att det blir som på New Foundland som jag tidigare har skrivit.
Om nån vet var man kan hitta avsnittet, så säg till. Jag skulle vilja se det igen. Har letat på svt.se men hittar inget där.
Länge leve torsken
Öringen är här....
Vilka dagar! Vädret har både idag och igår varit iedealiskt för havsöringsfiske, molnigt, 4-5 m/s ostliga vindar. Att vädret var bra märktes väl!
Började med att jag och min gamle vapendragare Mattias for ut till Vibäck igår för reka isläget och självklart fiska. Ganska snart hade jag ett hugg, det var en havsöring av större kaliber som högg, strax efter högg det igen fast denna gång var det en mindre fisk. När dom är så på hugget var det dags att ropa ner Matte till denna hotspot. Matte hade nästan genast ett hugg, vi båda två hade vid det här laget drabbats av fiskefrossa. Det är inte allt för ofta man har tre hugg inom 10 min när man fiskar havsöring, jag växlade om till flugfiske och förflyttade mig över till andra sidan viken. På första kastet såg jag silvret komma och ta flugan, ni kan tro att pulsen for upp till max! Tyvärr hade jag bara på denna öring i några sekunder. Men det varändå riktigt skönt att få känna fisk.
Denna dag bjöd inte på fler kontakter med fisk. Det var dock en otroligt härlig dag.
Idag for vii ut tidigt och mötte upp Max vid Vibäck, han kunde inte motstå en förfrågan om att följa med ut att fiska havsöring en sån här dag. Vädret var detsamma som dagen innan. Dvs helt perfekt fiskeväder.
Dagen började med ett segt fiske, det hände ingenting. Vi förflyttade oss mycket hela tiden för att försöka leta upp havsöringarna. Vi var även ut en sväng till " Lagunen" på Skeppsholmen, men där var det bara dött och platsen dödade även Mattes vicke han fiskade med, efter ett kast kom bara halva upp.
Vid lunch tid gjorde vi upp en liten eld och grillade korv och kokade lite kaffe, för en gångs skull blev kaffet gott!! Kan bero på att det var Matte som gjorde hällde i kaffet.
Efter friluftslunchen kom vi igång med fisket igen. Jag gick ner till det ställe som har levererat fisk förr. På det tredje kastet small det till. Det finns ingen bättre känsla än att få känna hugget av en havsöring och sen se det glimma silver där ute i det klara vattnet.
Fick ganska snabbt upp öringen, den var 52 cm lång. Denna fick jobb som middag nån dag framöver!
Efter att jag hade landat öringen så hade både Matte och Max hugg, men det var karasteristiska havsöringshugg, kan likans vid att dom bara nafsar på dragen.
Dagen resulterade i en landad havsöring i Bråviken! Det behövdes verkligen för motivationen! Känns som om vårfisket efter havsöring äntligen har kommit igång!!

Började med att jag och min gamle vapendragare Mattias for ut till Vibäck igår för reka isläget och självklart fiska. Ganska snart hade jag ett hugg, det var en havsöring av större kaliber som högg, strax efter högg det igen fast denna gång var det en mindre fisk. När dom är så på hugget var det dags att ropa ner Matte till denna hotspot. Matte hade nästan genast ett hugg, vi båda två hade vid det här laget drabbats av fiskefrossa. Det är inte allt för ofta man har tre hugg inom 10 min när man fiskar havsöring, jag växlade om till flugfiske och förflyttade mig över till andra sidan viken. På första kastet såg jag silvret komma och ta flugan, ni kan tro att pulsen for upp till max! Tyvärr hade jag bara på denna öring i några sekunder. Men det varändå riktigt skönt att få känna fisk.
Denna dag bjöd inte på fler kontakter med fisk. Det var dock en otroligt härlig dag.
Idag for vii ut tidigt och mötte upp Max vid Vibäck, han kunde inte motstå en förfrågan om att följa med ut att fiska havsöring en sån här dag. Vädret var detsamma som dagen innan. Dvs helt perfekt fiskeväder.
Dagen började med ett segt fiske, det hände ingenting. Vi förflyttade oss mycket hela tiden för att försöka leta upp havsöringarna. Vi var även ut en sväng till " Lagunen" på Skeppsholmen, men där var det bara dött och platsen dödade även Mattes vicke han fiskade med, efter ett kast kom bara halva upp.
Vid lunch tid gjorde vi upp en liten eld och grillade korv och kokade lite kaffe, för en gångs skull blev kaffet gott!! Kan bero på att det var Matte som gjorde hällde i kaffet.
Efter friluftslunchen kom vi igång med fisket igen. Jag gick ner till det ställe som har levererat fisk förr. På det tredje kastet small det till. Det finns ingen bättre känsla än att få känna hugget av en havsöring och sen se det glimma silver där ute i det klara vattnet.
Fick ganska snabbt upp öringen, den var 52 cm lång. Denna fick jobb som middag nån dag framöver!
Efter att jag hade landat öringen så hade både Matte och Max hugg, men det var karasteristiska havsöringshugg, kan likans vid att dom bara nafsar på dragen.
Dagen resulterade i en landad havsöring i Bråviken! Det behövdes verkligen för motivationen! Känns som om vårfisket efter havsöring äntligen har kommit igång!!









Nu är verkligen torsken på hugget
Läs denna artikel!
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article4542924.ab
Nog vet jag att torskar äter det mesta och nog skulle dom kunna svälja en mobiltelefon, men detta verkar för otroligt för att vara sant!
Kommentera gärna vad ni tror!
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article4542924.ab
Nog vet jag att torskar äter det mesta och nog skulle dom kunna svälja en mobiltelefon, men detta verkar för otroligt för att vara sant!
Kommentera gärna vad ni tror!
Torsk på torsk...
Vilken helg! Det var kanonväder hela helgen och den inleddes med en hederlig fylla på fredagen. ( Skriver mer om detta i ett annat inlägg.) Lördagen startades med en överjävlig huvudvärk och trött kropp, sen var det dags för lite grillning med en del släktingar som jag inte hade träffat på ett tag. Det var faktiskt riktigt skönt ute i den varma solen trots en jobbig bakfylla.
Vid tolvtiden ringde Max och lät som om han var ute körde vasaloppet och det lät även som om han hade vunnit det. Så hög var hans puls och så glad lät han. När han till slut hade lyckats berätta vad han ville förstod jag honom väldigt väl. Han hade nämligen fått storhugget! Han var under lördagen ute med sin kusin och fiskade havsöring. När han då berättade att han hade fått fisk trodde jag självklart att han hade fått en stor havsöring. När jag frågade hur den såg ut sa han att den inte såg ut som en öring. Jag frågade om den var mörkt färgad? Då sa han att det var den, aha tänkte jag, en lekfärgad öring!
Han var fortfarande inte säker på vad det var för något, men jag övertalade honom om att det måste ha varit en lekfärgad öringhane. Han gick motvilligt med på det.
Ni kan ju förstå hur fiskesugen jag blev när jag hade hört detta! Men jag hann tyvärr inte ut den dagen!
När jag kom hem skickade Max över bilderna till mig på sin "öring". Jag måste säga att jag blev glatt överraskad när jag såg att det var en torsk han hade fått, på ca 3 kg skulle jag tro. Det är otroligt roligt att det dras upp mer och mer torsk kring våra kuster.
Tyvärr kan detta också vara ett varningstecken på att torsken är på väg att dö ut för gott. Minns inte riktigt när det var och exakt var det var, men det var i alla fall i nånstans på ostkusten i USA. Där hade torsken nästan försvunnit precis som i östersjön, men helt plötsligt kom torsken tillbaka i enorma mängder. Detta varade i några år och sen dog den ut totalt. Ungefär som om det var en sista kraftsamling innan den dog!
Jag hoppas verkligen inte det kommer att hända här, vore helt fantastiskt om torsken har kommit för att stanna.
Hur som helst. Grattis Max till din första torsk! Du slog till och med mitt personliga rekord på Östersjötorsk!
Idag, söndag försökte jag mig på att fånga en torsk eller en havsöring. Jag stack ut till samma ställe som Max och hans kusin hade varit på, förmodligen det enda isfria i Bråviken trodde jag. När jag kom dit var det nästan helt vindstilla och därför startades dagen med lite flugfiske efter havsöring. Men strax började det blåsa och med min vanliga tur dröjde det inte länge förrän viken var full med drivis. Jag hann i alla fiska en någon timme, resten av tiden jag var ute använde jag till att njuta i solen med kaffe och cigg och det blev en ganska lång promenad längs vattnet för att möjligen hitta några nya heta havsöringsplatser till vårfisket.
Jag hittade ett par riktigt fina platser som kommer att testas till våren!
Max skickade över ett par bilder som jag får lägga ut!

Förresten! Ni stockholmare som läser detta och nu ser en torsk på bild, bli inte allt förvånade över att ni inte ser en fyrkantig fryst fiskbit på bilderna! Det är så här torsk ser ut!
Vid tolvtiden ringde Max och lät som om han var ute körde vasaloppet och det lät även som om han hade vunnit det. Så hög var hans puls och så glad lät han. När han till slut hade lyckats berätta vad han ville förstod jag honom väldigt väl. Han hade nämligen fått storhugget! Han var under lördagen ute med sin kusin och fiskade havsöring. När han då berättade att han hade fått fisk trodde jag självklart att han hade fått en stor havsöring. När jag frågade hur den såg ut sa han att den inte såg ut som en öring. Jag frågade om den var mörkt färgad? Då sa han att det var den, aha tänkte jag, en lekfärgad öring!
Han var fortfarande inte säker på vad det var för något, men jag övertalade honom om att det måste ha varit en lekfärgad öringhane. Han gick motvilligt med på det.
Ni kan ju förstå hur fiskesugen jag blev när jag hade hört detta! Men jag hann tyvärr inte ut den dagen!
När jag kom hem skickade Max över bilderna till mig på sin "öring". Jag måste säga att jag blev glatt överraskad när jag såg att det var en torsk han hade fått, på ca 3 kg skulle jag tro. Det är otroligt roligt att det dras upp mer och mer torsk kring våra kuster.
Tyvärr kan detta också vara ett varningstecken på att torsken är på väg att dö ut för gott. Minns inte riktigt när det var och exakt var det var, men det var i alla fall i nånstans på ostkusten i USA. Där hade torsken nästan försvunnit precis som i östersjön, men helt plötsligt kom torsken tillbaka i enorma mängder. Detta varade i några år och sen dog den ut totalt. Ungefär som om det var en sista kraftsamling innan den dog!
Jag hoppas verkligen inte det kommer att hända här, vore helt fantastiskt om torsken har kommit för att stanna.
Hur som helst. Grattis Max till din första torsk! Du slog till och med mitt personliga rekord på Östersjötorsk!
Idag, söndag försökte jag mig på att fånga en torsk eller en havsöring. Jag stack ut till samma ställe som Max och hans kusin hade varit på, förmodligen det enda isfria i Bråviken trodde jag. När jag kom dit var det nästan helt vindstilla och därför startades dagen med lite flugfiske efter havsöring. Men strax började det blåsa och med min vanliga tur dröjde det inte länge förrän viken var full med drivis. Jag hann i alla fiska en någon timme, resten av tiden jag var ute använde jag till att njuta i solen med kaffe och cigg och det blev en ganska lång promenad längs vattnet för att möjligen hitta några nya heta havsöringsplatser till vårfisket.
Jag hittade ett par riktigt fina platser som kommer att testas till våren!
Max skickade över ett par bilder som jag får lägga ut!




Förresten! Ni stockholmare som läser detta och nu ser en torsk på bild, bli inte allt förvånade över att ni inte ser en fyrkantig fryst fiskbit på bilderna! Det är så här torsk ser ut!